Lärarstudenters idéer
Under höstterminen har jag undervisat på en kurs i engelskdidaktik inom det allmänna utbildningsområdet på lärarutbildningen vid Växjö universitet. En av examinationsuppgifterna var att planera ett projekt som skulle kunna användas i en högstadie- eller gymnasieklass och i planeringen ta ett antal aspekter i beaktande. Bland annat ville jag att projekten skulle innehålla något inslag av IKT.
Nu tänkte jag ta tillfället i akt och sprida några idéer från mina tre lärarstudenter:
* Sagor och barnboksklassiker:
Varje elev läser en saga eller en barnbok på Internet. Sedan berättar de om det de har läst för andra i mindre eller större grupper. Man kan också arbeta med vokabulär, diskutera innehåll och/eller läsupplevelser, prata om vad som kännetecknar en saga etc.
http://www.omnibus.se/fairytales/
* Lord of the Flies:
Efter att eleverna har läst boken Lord of the Flies kan man spela ett spel på Internet. Här får man svara på frågor, para ihop symboler och dialoger med olika personer i boken etc.
http://nobelprize.org/educational_games/literature/golding/help.html
* Fotoberättelse om litteraturhistoria:
Eleverna jobbar med engelskspråkig litteraturhistoria i grupper. Varje grupp jobbar med en epok och skapar med hjälp av ett enkelt gratisprogram (PhotoStory) en fotoberättelse om sin epok. Sedan tittar alla elever på alla gruppers berättelser (två gånger) och varje elev får skriva en rapport om samtliga epoker.
http://www.microsoft.com/sverige/products/windows/photostory/
* Artiklar på Internet:
Eleverna läser artiklar från tidningar eller tidskrifter på Internet och skriver recensioner på dessa. Syftet är att eleverna ska uppmärksammas på den typ av språk som används i den här sortens texter.
Nu tänkte jag ta tillfället i akt och sprida några idéer från mina tre lärarstudenter:
* Sagor och barnboksklassiker:
Varje elev läser en saga eller en barnbok på Internet. Sedan berättar de om det de har läst för andra i mindre eller större grupper. Man kan också arbeta med vokabulär, diskutera innehåll och/eller läsupplevelser, prata om vad som kännetecknar en saga etc.
http://www.omnibus.se/fairytales/
* Lord of the Flies:
Efter att eleverna har läst boken Lord of the Flies kan man spela ett spel på Internet. Här får man svara på frågor, para ihop symboler och dialoger med olika personer i boken etc.
http://nobelprize.org/educational_games/literature/golding/help.html
* Fotoberättelse om litteraturhistoria:
Eleverna jobbar med engelskspråkig litteraturhistoria i grupper. Varje grupp jobbar med en epok och skapar med hjälp av ett enkelt gratisprogram (PhotoStory) en fotoberättelse om sin epok. Sedan tittar alla elever på alla gruppers berättelser (två gånger) och varje elev får skriva en rapport om samtliga epoker.
http://www.microsoft.com/sverige/products/windows/photostory/
* Artiklar på Internet:
Eleverna läser artiklar från tidningar eller tidskrifter på Internet och skriver recensioner på dessa. Syftet är att eleverna ska uppmärksammas på den typ av språk som används i den här sortens texter.
Årets första temagruppsmöte
Tisdagen den 16 januari samlades delar av temagruppen för att prata vidare kring IKT i engelskundervisningen. Ny medlem är Kjell Johansson, som är lärare på Teleborgs Centrum i Växjö, men som för närvarande jobbar som VFU-samordnare vid universitetet. Välkommen, Kjell!
Vi började med att prata lite om våra erfarenheter från olika skolor. Birgitta Wernbro berättade att man på Katedralskolan (där det numera finns en katederdator i varje lektionssal) ofta använder sig av BBC's program för hörövningar och tycker att det funkar jättebra. Maria nämnde att vår länksamling (som man hittar genom att klicka på "länksamling" en bit ner i menyn till höger) också innehåller flera länkar till webbsidor som kan användas för hörövning, bl.a. Radio Diaries som innehåller dokumentärer från den amerikanska radiokanalen NPR. Den hittar man på:
http://www.radiodiaries.org/
Andra tips på intressanta länkar av olika slag från temagruppen:
* Skynews:
http://news.sky.com/skynews/home
* British Councils sidor om språkinlärning:
http://www.britishcouncil.org/learnenglish.htm
* Longman Dictionary of Contemporary English:
http://www.ldoceonline.com/
* Onelook dictionary search:
http://www.onelook.com/
* Jamie Oliver's skolmat på Channel 4:
http://www.channel4.com/life/microsites/J/jamies_school_dinners/index.html
Som vi diskuterat tidigare ser datorsituationen mycket olika ut på olika skolor. Susanne från Alvesta tycker att läget försämrats i kommunen under senare år. Numera används datorer nästan enbart av de riktiga entusiasterna, inte alls av andra, mest pga att datorerna så ofta krånglar. En av entusiasterna är Peter Åkesson på Mohedaskolan. På Teleborg Centrum satsar man stort på s.k. interaktiva whiteboard-tavlor. Det ska bli spännande att se hur mycket de kommer att användas. På Kungsmadskolan är det dåligt ställt med datasalar. Det finns fina sådana, men de används uteslutande av mediaprogrammen. Mediavagnar som kan rullas in i klassrummet finns, men används inte så ofta. Drömmen är en dator i varje klassrum som på Katedralskolan. Kanske kan man lobba för detta när Kungsmadskolan ska byggas om?
Maria menade också att allt man gör som har med datorer att göra inte måste ske i klassrummet. Dels kan ju läraren t.ex. använda sig av webb-baserat material som man själv plockar fram; dels kan eleverna få hemuppgifter som innehåller inslag av IKT. Idag har de flesta Internet-uppkoppling hemma och annars finns ju sådan att tillgå t.ex. på biblioteken. En lärarstudent som nyligen gjort sin VFU på ett gymnasium i Lund berättade t.ex. att eleverna där bara har tre datorer på skolan, men att de ofta får uppgifter som involverar datoranvändning som hemläxa.
Katedralskolan har som sagt satsat mycket på IKT, men även där finns fortfarande många motsträviga lärare som inte ser några vinster med den nya tekniken. Vid en träff med läromedelsförlag framkom också att IKT inte verkar minska försäljningen av tryckta läromedel. Intressant nog är det särskilt nyblivna lärare som (trots att många av dem borde vara ganska IKT-vana) gärna använder en textbok som en ryggrad i undervisningen, kanske mest pga att det tar så mycket tid att skapa eget material, och som ny lärare letar man efter överlevnadsstrategier i en stressig tillvaro. Kjell berättade om det nya läromedel som han varit med om att skapa och som är delvis digitalt, delvis tryckt. Marknaden är ännu inte mogen för ett helt digitaliserat läromedel, enligt hans erfarenhet.
Per Claesson, som jobbar med IKT-pedagogiska frågor inom gymnasieskolorna i Växjö håller på med en inventering av gymnasielärarnas kompetens på området. Maria försöker kontakta honom för att få information.
Slutligen pratade vi kort om att försöka få till en fortbildningsserie eller studiecirkel under våren. Det finns behov av bra och stimulerande fortbildning för lärarna, som ofta har problem att hitta sådan och i stället "sitter av tiden" på meningslösa konferenser under t.ex. studiedagar. Vi kom överens om att nyckelorden för en insats ska vara enkelhet (det ska inte behöva vara komplicerat eller dyrt att använda IKT) och konkret innehåll (inte en massa flum och fina tekniska finesser utan en direktkoppling till lärarnas praktiska verklighet).
Exempel på möjliga teman för fortbildningsträffarna:
* Språkinlärningssidor på nätet
* Hörövningsträning med hjälp av radioprogram på nätet
* Att lära sig engelska med hjälp av sidor från museer, organisationer m.m.
* Ämnesintegrering med hjälp av webben (jobba med frågor inom t.ex. samhällskunskap och religion med hjälp av engelska Internet-sidor)
* Kommunikation på nätet (mailinglistor, chat m.m.)
* Korpusar (stora textdatabaser) och ordböcker on-line (bl.a. som hjälp vid uppsatsrättning)
* Digital Storytelling (fotoberättelser som görs med hjälp av ett enkelt gratisprogram)
Vi planerar vidare vid nästa möte den 24 januari kl. 17.15.
Vi började med att prata lite om våra erfarenheter från olika skolor. Birgitta Wernbro berättade att man på Katedralskolan (där det numera finns en katederdator i varje lektionssal) ofta använder sig av BBC's program för hörövningar och tycker att det funkar jättebra. Maria nämnde att vår länksamling (som man hittar genom att klicka på "länksamling" en bit ner i menyn till höger) också innehåller flera länkar till webbsidor som kan användas för hörövning, bl.a. Radio Diaries som innehåller dokumentärer från den amerikanska radiokanalen NPR. Den hittar man på:
http://www.radiodiaries.org/
Andra tips på intressanta länkar av olika slag från temagruppen:
* Skynews:
http://news.sky.com/skynews/home
* British Councils sidor om språkinlärning:
http://www.britishcouncil.org/learnenglish.htm
* Longman Dictionary of Contemporary English:
http://www.ldoceonline.com/
* Onelook dictionary search:
http://www.onelook.com/
* Jamie Oliver's skolmat på Channel 4:
http://www.channel4.com/life/microsites/J/jamies_school_dinners/index.html
Som vi diskuterat tidigare ser datorsituationen mycket olika ut på olika skolor. Susanne från Alvesta tycker att läget försämrats i kommunen under senare år. Numera används datorer nästan enbart av de riktiga entusiasterna, inte alls av andra, mest pga att datorerna så ofta krånglar. En av entusiasterna är Peter Åkesson på Mohedaskolan. På Teleborg Centrum satsar man stort på s.k. interaktiva whiteboard-tavlor. Det ska bli spännande att se hur mycket de kommer att användas. På Kungsmadskolan är det dåligt ställt med datasalar. Det finns fina sådana, men de används uteslutande av mediaprogrammen. Mediavagnar som kan rullas in i klassrummet finns, men används inte så ofta. Drömmen är en dator i varje klassrum som på Katedralskolan. Kanske kan man lobba för detta när Kungsmadskolan ska byggas om?
Maria menade också att allt man gör som har med datorer att göra inte måste ske i klassrummet. Dels kan ju läraren t.ex. använda sig av webb-baserat material som man själv plockar fram; dels kan eleverna få hemuppgifter som innehåller inslag av IKT. Idag har de flesta Internet-uppkoppling hemma och annars finns ju sådan att tillgå t.ex. på biblioteken. En lärarstudent som nyligen gjort sin VFU på ett gymnasium i Lund berättade t.ex. att eleverna där bara har tre datorer på skolan, men att de ofta får uppgifter som involverar datoranvändning som hemläxa.
Katedralskolan har som sagt satsat mycket på IKT, men även där finns fortfarande många motsträviga lärare som inte ser några vinster med den nya tekniken. Vid en träff med läromedelsförlag framkom också att IKT inte verkar minska försäljningen av tryckta läromedel. Intressant nog är det särskilt nyblivna lärare som (trots att många av dem borde vara ganska IKT-vana) gärna använder en textbok som en ryggrad i undervisningen, kanske mest pga att det tar så mycket tid att skapa eget material, och som ny lärare letar man efter överlevnadsstrategier i en stressig tillvaro. Kjell berättade om det nya läromedel som han varit med om att skapa och som är delvis digitalt, delvis tryckt. Marknaden är ännu inte mogen för ett helt digitaliserat läromedel, enligt hans erfarenhet.
Per Claesson, som jobbar med IKT-pedagogiska frågor inom gymnasieskolorna i Växjö håller på med en inventering av gymnasielärarnas kompetens på området. Maria försöker kontakta honom för att få information.
Slutligen pratade vi kort om att försöka få till en fortbildningsserie eller studiecirkel under våren. Det finns behov av bra och stimulerande fortbildning för lärarna, som ofta har problem att hitta sådan och i stället "sitter av tiden" på meningslösa konferenser under t.ex. studiedagar. Vi kom överens om att nyckelorden för en insats ska vara enkelhet (det ska inte behöva vara komplicerat eller dyrt att använda IKT) och konkret innehåll (inte en massa flum och fina tekniska finesser utan en direktkoppling till lärarnas praktiska verklighet).
Exempel på möjliga teman för fortbildningsträffarna:
* Språkinlärningssidor på nätet
* Hörövningsträning med hjälp av radioprogram på nätet
* Att lära sig engelska med hjälp av sidor från museer, organisationer m.m.
* Ämnesintegrering med hjälp av webben (jobba med frågor inom t.ex. samhällskunskap och religion med hjälp av engelska Internet-sidor)
* Kommunikation på nätet (mailinglistor, chat m.m.)
* Korpusar (stora textdatabaser) och ordböcker on-line (bl.a. som hjälp vid uppsatsrättning)
* Digital Storytelling (fotoberättelser som görs med hjälp av ett enkelt gratisprogram)
Vi planerar vidare vid nästa möte den 24 januari kl. 17.15.