Fortbildningsseminarium 3 den 19 april
Vid vårt tredje fortbildningsseminarium var det kommunikation i nätet som stod i fokus. Vi började med att titta på en del termer som man ofta hör talas om (t.ex. chat, MSN, diskussionslistor) och vad de egentligen står för. Det finns två huvudgrupper som nätkommunikation kan delas in i: synkron (samtidig) kommunikation (t.ex. vid chat och MSN) och asynkron (ej samtidig) kommunikation (t.ex. epost och diskussionslistor). Vi fick också lite inblick ett antal olika förkortningar som är typiska för s.k. "netspeak", t.ex. BBL = "Be back later", LOL = "Laughing out loud" och "POS" = Parent over shoulder. Flyttar vi in sådan här nätkommunikation i klassrummet får vi kanske passa oss för TOS i stället: "Teacher over shoulder"! Smileys kan ersätta en del av de icke-verbala uttryck som vi har tillgång till när vi talar med varandra "face to face".
Vidare diskuterade vi vad som är viktigt att tänka på innan man som lärare släpper ut sina elever för att diskutera på engelska på nätet. En viktig sak är att man som lärare själv kollar upp de sidor som eleverna använder, för att se om de är lämpliga att använda eller om det t.ex. förekommer olika former av nätmobbing på dem. Man kan också begära en utskrift från elevens kommunikation då och då, dels för att kunna diskutera innehållet i det som sägs, dels för att kunna kommentera språkbruket. Det är viktigt att känna till allmänna regler för "netiquette", alltså regler för uppförande vid nätkommunikation, och att prata mycket med eleverna om detta.
Några generella regler är att t.ex.
- observera först, delta sedan
- tänka först, skriva sedan
- undvika sarkasmer och inte svara på påhopp
- uttrycka sig kort, koncist och med relevant innehåll
- undvika versaler ( = du skriker) och alltför många akronymer
Dessutom har ofta olika sidor sin egen kultur och egna regler, och just därför är det bra att bara observera konversationen i början, innan man ger sig in i diskussionen.
Slutligen tror vi att det är viktigt att man utgår ifrån ett innehåll och ett intresse då man ska kommunicera på nätet. Om man ger sig ut på en chat- eller diskussionslista och ber om hjälp med att träna sig på språket får man nog inte särskilt stor respons. På samma sätt kan det ibland vara svårt att hålla igång en kommunikation med en e-brevvän när man väl har uttömt information om familj, skola och fritidsintresse, men här kan man förstås som lärare göra en insats och ge tips/uppgifter till eleverna om vad de kan skriva/fråga om. Utgår man från ett eget intresse när man söker kommunikationspartners finns det stora förutsättningar till lyckad kommunikation. Idag finns stora möjligheter att hitta likasinnade på olika ämnesbaserade diskussionslistor.
Vi tittade också in på ett antal olika websidor med chat och annat, och såg även portalsidan till några populära s.k. "virtuella världar", där man kan gå in och spela rollspel i en värld som är skapad helt och hållet i "cyberspace".
PowerPoint-presentationen med bl.a. alla länkar vi tittat på hittar du på vår hemsida (ungkommunikation.se) genom att klicka dig fram till vår temagrupp och gå längst ner sidan.
Vidare diskuterade vi vad som är viktigt att tänka på innan man som lärare släpper ut sina elever för att diskutera på engelska på nätet. En viktig sak är att man som lärare själv kollar upp de sidor som eleverna använder, för att se om de är lämpliga att använda eller om det t.ex. förekommer olika former av nätmobbing på dem. Man kan också begära en utskrift från elevens kommunikation då och då, dels för att kunna diskutera innehållet i det som sägs, dels för att kunna kommentera språkbruket. Det är viktigt att känna till allmänna regler för "netiquette", alltså regler för uppförande vid nätkommunikation, och att prata mycket med eleverna om detta.
Några generella regler är att t.ex.
- observera först, delta sedan
- tänka först, skriva sedan
- undvika sarkasmer och inte svara på påhopp
- uttrycka sig kort, koncist och med relevant innehåll
- undvika versaler ( = du skriker) och alltför många akronymer
Dessutom har ofta olika sidor sin egen kultur och egna regler, och just därför är det bra att bara observera konversationen i början, innan man ger sig in i diskussionen.
Slutligen tror vi att det är viktigt att man utgår ifrån ett innehåll och ett intresse då man ska kommunicera på nätet. Om man ger sig ut på en chat- eller diskussionslista och ber om hjälp med att träna sig på språket får man nog inte särskilt stor respons. På samma sätt kan det ibland vara svårt att hålla igång en kommunikation med en e-brevvän när man väl har uttömt information om familj, skola och fritidsintresse, men här kan man förstås som lärare göra en insats och ge tips/uppgifter till eleverna om vad de kan skriva/fråga om. Utgår man från ett eget intresse när man söker kommunikationspartners finns det stora förutsättningar till lyckad kommunikation. Idag finns stora möjligheter att hitta likasinnade på olika ämnesbaserade diskussionslistor.
Vi tittade också in på ett antal olika websidor med chat och annat, och såg även portalsidan till några populära s.k. "virtuella världar", där man kan gå in och spela rollspel i en värld som är skapad helt och hållet i "cyberspace".
PowerPoint-presentationen med bl.a. alla länkar vi tittat på hittar du på vår hemsida (ungkommunikation.se) genom att klicka dig fram till vår temagrupp och gå längst ner sidan.
Vi har fått forskningspengar!
En glad nyhet är att vi har fått forskningspengar från Lärarutbildningsnämnden för att titta närmare på användningen av IKT i engelskundervisningen ute på skolorna i kommunen. Inom temagruppen har vi ju diskuterat ett antal frågor rörande hur IKT i dagsläget används och skulle kunna användas inom engelskundervisningen, och våra diskussioner har lett fram till ett antal hypoteser och ytterligare frågor som vi tycker borde utredas i en utbildningsvetenskaplig studie. Resultaten av en sådan skulle vara till stor nytta för planering av framtida insatser om IKT i engelskundervisningen inom såväl reguljär lärarutbildning som fortbildning.
Det övergripande syftet med det projekt vi söker stöd för är att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt IKT används i engelskundervisningen och vidare vilka möjligheter och problem som kan finnas. Några möjliga forskningsfrågor skulle kunna vara:
Det övergripande syftet med det projekt vi söker stöd för är att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt IKT används i engelskundervisningen och vidare vilka möjligheter och problem som kan finnas. Några möjliga forskningsfrågor skulle kunna vara:
- Hur ser tillgången till IKT i form av t.ex. datasalar, dator i klassrummet ut?
- Hur mycket används IKT i engelskundervisningen?
- Vilka former av IKT används (t.ex. Internet, e-post, Word)?
- Hur och för vilka syften används IKT i engelskundervisningen?
- Vilka resultat har lärare respektive elever upplevt vid användning av IKT?
- Vilka eventuella problem har lärare respektive elever upplevt?
- Om IKT inte används i någon större utsträckning, vilken anledning finns det till detta?